Sardinien och Korsika

Den här semestern började vi på ett lite annorlunda sätt. Vi åkte tåg direkt till Kastrup, i stället för att ta bilen till Svågertorp. Vi ville ju inte vara med om samma sak som förra året, då parkeringen var full.

Tågresan gick som planerat och vid kvart i två var vi på Kastrup. Väldigt tidigt, flyget gick inte förrän 17:15, men eftersom Skånetrafiken var inblandad så vågade vi inte chansa med ett senare tåg. Efter att ha dragit runt i ett par timmar var det äntligen dags att ge sig av.

Flygturen tog bara två timmar och tjugo minuter och på den tiden hann vi äta en middag bestående av något slags potatissallad med currysmak, pannbiff med potatisgratäng och en chokladkaka. Mums!

När vi landat på den pyttelilla flygplatsen Alghero fick vi ganska så snabbt våra väskor och vi hittade vår reseguide. Den här gången en kvinnlig, svensk - Ulla Svensson. Hon kunde inte följa med oss till hotellet, eftersom Stockholmsplanet var försenat. Vi åkte med Fritidsresors buss in till Alghero och hotellet Catalunya. När vi kom till hotellet var klockan runt halv nio på kvällen, så vi ställde bara våra väskor på rummet och bytte till shorts, sedan gav vi oss ut i den eviga jakten på vatten. Vi hittade inget, så vi gick till McDonalds, där Christian köpte Coca-Cola. Jag behövde inget, eftersom jag varit förutseende nog att lägga ett par flaskor vatten i resväskan.

Väckning klockan fyra! Det blev inte så många timmars sömn, men så är det när man reser med TEMA.

Efter en väldigt spartansk frukost bestående av fralla med ost och skinka, yoghurt, kaffe och juice, så gav vi oss av mot Santa Teresa di Gallura och båten till Korsika. På vägen dit stannade vi vid en bar och där hittade jag en passionsblomma.

Båten gick klockan åtta och det var en ganska stor färja. Resan tog en timme och på väg in mot Bonifacio åkte vi förbi Napoleons hatt, eller i alla fall en grotta som såg ut som det. När vi kommit i land tog vi ett litet tåg upp till den gamla staden.

Det blev sedan en liten rundvandring med besök i bland annat Ste-Marie-Majeure, katedralen, och Porte de Gènes. Härifrån kunde man se världens största sandkorn, Grain de Sable. Därefter blev det egen tid och vi spatserade runt en stund och tittade på souvenirer. När vi var trötta på det satte vi oss för att titta lite på folk och vila. Efter en liten stund kom det en man förbi, bara några meter ifrån oss, som var så oerhört lik kungen. Han rörde sig likadant också. Konstigt, men sådant händer ju. Men några meter bakom kom Silvia och Madeleine också och efter dem de obligatoriska säpo-killarna. Så, där sitter man i en liten by på Korsika och då går kungen förbi!

När alla hade samlats igen, tog vi det lilla tåget till marinan för att äta lunch på L'albatros. Där fick vi välja mellan lite olika rätter och jag valde fisksoppa till förrätt, fisk - rouget - till varmrätt och äpplepaj till efterrätt. Det var gott, men inget märkvärdigt och på tok för lite. När man ätit frukost halv fem på morgonen så är i alla fall jag grymt hungrig halv tolv. När vi satt där, så vem kom förbi? Jo, Silvia och Madeleine! Vi kände oss lite förföljda.

Efter lunchen blev det en båttur längs kusten, där vi fick se Napoleons hatt på närmre håll, den heter egentligen San Antonio. Vi kom också lite närmre det stora sandkornet. Några turkosa laguner hanns också med. 187 trappsteg, Kungen av Aragons trappa, uthuggna i klippan åkte vi förbi. Höjdpunkten, för mig, var när vi åkte förbi en klippa som tydligen kallas Rodret och där spelades lite av Kanonerna på Navarone in. Höjdpunkten för många andra, tror jag, var när vi helt sonika åkte in i en grotta med båten.

Sedan var det dags att åka buss i några timmar, på vindlande bergsvägar, till Korsikas huvudstad Ajaccio. Vi gjorde ett stopp i Sartene, där vi stormade in i en kyrka där det strax skulle börja en begravning av den före detta borgmästarens son, för att titta på ett kors och kedjor som bärs runt av en frivillig "syndare" varje långfredag. Det hela fick mig att känna mig väldigt illa till mods. Själv hade jag inte alls gillat om en grupp turister dök upp på någon av mina anhörigas begravning.

Vid halv sex på kvällen kom vi äntligen fram till Ajaccio och vårt hotell San Carlu. När vi checkat in stack vi ut direkt för att försöka hitta lite vatten. Jag har helt glömt bort att nämna att här är vansinnigt dyrt. Drickan vi hittade, som ändå var ganska billig, var en liter vatten för € 3 och en liter Coca-Cola för € 3. Fantasipriser som € 4 för en Magnum har vi också sett.

Halv åtta gick vi ut för att äta den första middagen vi skulle betala själva. Ulla tog med oss till La Calata, där Christian åt en pizza för € 10, två kulor glass för € 5 och 25 cl inhemskt öl, Pietra, för € 5. Jag åt canelloni för € 10, chokladmousse för € 4.50 och en Pietra för € 5. Allt som allt € 39.50 för en, i stort sett, medioker middag för två. Helt sanslöst!

Efter denna otroligt långa dag stöp vi i säng när vi kom tillbaka till hotellet efter middagen.

Sovmorgon, inte väckning förrän sju. Vi hade fått tydliga instruktioner om att vår frukost serverades två trappor ner från receptionen sett. När vi kom dit förstod vi varför. Där hade man, så kallad, kontinental frukost. En fralla, marmelad och honung. Det var allt, de hade ju så klart kaffe och juice förstås, men inga pålägg (marmelad och honung kvalificerar sig inte som pålägg enligt mig). Ingen ost och ingen skinka för oss, så för mig blev det en fralla med smör. Inte så kul. Vi såg att de hade pålägg i den riktiga frukostmatsalen, den för hotellets "privata" gäster.

När "frukosten" var aväten gick vi i samlad tropp iväg till huset där Napoeleon föddes. Tyvärr gav det inte så mycket, eftersom alla skyltar och information bara fanns på franska. Men det är kul att ha varit där. Nästa stopp var katedralen. Där stod orgeln på ett marmorblock, det var magnifikt. Därefter var det dags för Korsikas historiska museum, Musée d'Histoire Corse A Bandera. Tyvärr var det samma sak där, all information fanns bara på franska, annars hade det nog varit intressant. Att inte veta vad man tittar på ger inte så mycket.

När det besöket var avklarat hade vi fri tid fram till kvart över tolv. Vi hittade en Spar-butik och äntligen såg vi överkomliga priser. Vi vandrade iväg till marknaden bakom rådhuset och det var en intressant upplevelse. Massor av marknadsstånd med i stort sett allt man kan komma på; kryddor, charkuterier, sprit, godis, frukt, grönsaker... ja, allt.

Den gemensamma lunchen åt vi på en restaurang jag inte kommer ihåg namnet på. Där fick vi spenatpaj till förrätt, anka till varmrätt och till efterrätt var det ile flottantes, en maräng som flyter i vaniljsås. Maten var god, men inget speciellt. Dyrt var där också, en flaska vatten, en liter, kostade € 4.20.

Efter lunchen tyckte vi att det kunde vara kul att ta mini-tåget för att se lite mer. Det fanns en tur på 90 minuter som kostade € 10, men det tåget var fullt och vi hade ingen lust att vänta. Så vi tog den som var 45 minuter i stället. Den kostade € 7. Jag ska inte säga att det var bortkastade pengar, men jag vet inte om det var värt 70 kronor. Tåget åkte visserligen till Place d'Austerlitz, Napoleons grotta, där vi inte varit, men där tog tåget en paus på 20 minuter, innan turen gick vidare.

Sedan handlade vi lite dricka och gick tillbaka till hotellet för att vila lite och surfa gratis på hotellets trådlösa nät.

Strax före sju gick vi ut för att äta middag. Vi hittade ett ställe på strandpromenaden som såg trevligt ut och där det redan satt en del människor. Le Golfe hette det. Där tog Christian en pizza och en Coca-Cola, jag tog en tomat- och mozzarellasallad och en Coca-Cola. Det gick löst på € 30. Efter vi ätit strosade vi lite på strandpromenaden och tittade på alla fina båtar. En tur förbi citadellet tog vi också, där det till vår förvåning gick två åsnor och två getter, i vad som varit den gamla vallgraven.

Väckning klockan sex och ännu en morgon med den löjliga ursäkten till frukost.

I dag gick turen till Calvi, men på vägen gjorde vi en del stopp. Bland annat ett litet fotostopp där jag äntligen fick ta foto på ett eucalyptusträd. Först stannade vi i den grekiska staden Corgèse. Där fanns blomsterprakt som hette duga. Där växte bougeinvillea, mandelträd, mullbärsträd och massor av annat. Nästa stopp var egentligen en promenad. Vi blev avsläppta på vägen i naturreservatet Scandola och så fick vi gå en ganska bra bit. Där var otroligt vackert, fantasifulla bergsformationer i röd granit och svindlande vyer längs med den slingrande vägen. Bland annat en klippa som bildar ett hjärta.

Lunchen åt vi i den lilla byn Porto, på en restaurang som hette Soleil Couchant. Christian tog en pizza och en cola, jag tog en laxlasagne och en cola. Det kostade € 25.

Själva vägen mellan Ajaccio och Calvi var en sevärdhet. Den slingrade sig fram längs klipporna, där det var ett brant stup på ena sidan och en klippvägg på den andra. Ibland var det så jag hisnade.

Vid halv fyra var vi framme i Calvi och vårt hotell, Grand Hotel. Här fanns tyvärr inget trådlöst nät på rummet, bara i foajén, men i gengäld var det gratis. Vi vilade en liten stund, sedan gick vi ut och tittade lite och det obligatoriska vatteninköpet. Här kostade en liter vatten € 0.80. Vi gick förbi citadellet, in på huvudgatan och tog en snabbtitt på marinan.

Den gemensamma middagen var på hotellet, på femte våningen. Till förrätt fick vi inbakad korsikansk korv, varmrätten var en kalvgryta med polenta och efterrätten var något slags äpplekaka/paj. Kalvgrytan gick knappt att äta, köttet hade massor av senor och fett och polentan var snustorr.

Efter middagen försökte vi använda hotellets trådlösa nätverk, men det fungerade inte. I receptionen sa de att det kanske kunde bero på festivalen och att för många var uppkopplade. Får väl försöka i morgon bitti i stället.

Väckning klockan halv sju! Frukosten var lika sorglig här, en brödbit, smör, marmelad, kaffe och juice. Den här semestern kommer förmodligen gå till historien som semestern när vi gick ner i vikt. Tyvärr fungerade inte Internet nu heller.

I dag gick turen till Corte, en liten by i inlandet. Där åkte vi minitåg upp till den gamla byn. Vi gick på ett museum där, Musée de la Corse, och ännu en gång fanns all info bara på franska. Dessutom fanns det knappt något att titta på. Snabbt ut alltså och gå på egen upptäcktsfärd. Vi vandrade upp till Belvedere, en promenad som nästan tog knäcken på oss i värmen, men utsikten var väl värd det. Vi hade också äntligen fått veta att Korsikas flagga är vit med ett svart rövarhuvud på. Det förklarade alla dessa huvuden på alla souvenirer.

Efter besöket i Corte åkte vi ut i skogen till ett hotell och restaurang, Le Bosquet, där vi åt lunch. Till förrätt åt jag spenatpaj, till varmrätt kalvgryta och till efterrätt ile flottantes. Christian åt likadant fast med brylépudding till efterrätt. Till maten drack vi varsin Coca-Cola. Maten var betydligt bättre där än igår, kalvgrytan var riktigt bra. Allt gick löst på € 34.

Efter maten fortsatte vi mot Bastia. På vägen dit stannade vi vid Ponte Novo, en bro där stora slag har stått mellan fransmän och korsikaner 1769. Den förstördes i andra världskriget. I närheten av bron fanns också en liten miniby, helt uppbyggd av sten. Den var nästan mer intressant än bron. Jag såg en konstig växt också, som liknade björnloka, men inte utslagen. Det såg riktigt konstigt ut.

På vägen mot Bastia passerade vi vårt hotell, Chez Walter, i byn Casamozza. Där checkade vi in och de som inte ville följa med till Bastia kunde stanna kvar på hotellet. Självklart valde vi att åka med, man vill ju se så mycket som möjligt.

Bastia verkade vara en intressant stad, men tyvärr var nästan allt stängt. De hade i alla fall ett gigantiskt torg och mycket mer hann vi inte se, innan det var dags att åka tillbaka.

Väl tillbaka hörde vi oss för om Internet och det ingick en timme. Att vi hade varsin dator med oss trodde de inte på, så det blev bara en timme.

Den gemensamma middagen åt vi på hotellet, men före middagen bjöd TEMA-resor på ett glas Cap Corse, något som liknar portvin. Gott var det i alla fall. Middagen var den bästa hittills på den här resan. Till förrätt var det Salad Niçoise (tonfisksallad), till varmrätt fläskstek med ugnsstekt potatis och efterrätten var en stor fruktsallad. Efter att nästan ha drabbats av rakitis (C-vitaminbrist) de här dagarna, när ingen frukt eller grönsaker har varit synliga till maten, så var det här rena frosseriet.

Väckning klockan sex. Frukosten var lika sorglig här. Jag vill aldrig mer till Frankrike.

I dag var det dags att lämna Korsika, med tanke på frukostar och prisnivå, så blir det väldigt skönt. Innan vi lämnade Korsika stannade vi i Aleria, där vi tittade på en utgrävning av en gammal romersk by och besökte Musée d'Archeologie Jérôme Carcopino. Det mest intressanta jag hittade hörde inte till något av detta utan det var en myr-motorväg, ett mullbärsträd, där jag smakade på bären och det var gott, och en björnkloört, växten som stått modell för kolonner och pelare.

Vid lunchtid kom vi fram till Bonifacio, där många av de andra åt lunch på samma ställe som sist. Men vi kände inte för det, så vi letade upp ett eget ställe, Pizzeria des Amis. Där tog Christian en pizza och jag en tonfisksallad. Till det drack vi varsin Coca-Cola och allt gick på € 24.40. Det är lite knepigt här, priset på drickan står inte alls i proportion till maten, en liten Coca-Cola, 25 till 33 cl, kostar 2-3 euro. Det är helt sjukt.

Efter lunchen strosade vi omkring lite tills det var dags att gå på färjan till Sardinien vid tre-tiden. Det var lite svårt att hitta skugga, men vi lyckades och överfarten gick bra utan brännskador.

Väl framme i Sardinien så åkte vi direkt till hotellet, Club Residence Borgo Saraceno i den lilla byn San Pasquale. Det var väldigt underligt att hitta ett toppmodernt hotell mitt ute i ingenstans. Internet fanns också, men det kostade € 4 för en timme.

Kvart över sju träffades vi i baren för en drink, som hotellet bjöd på. Sedan var det dags för middag och till den bjöd hotellet på en karaff vin. Förrätten var en stor portion risotto med räkor i, huvudrätten var en hel ugnsstekt havsaborre och efterrätten en tiramisu. Det var rejäla portioner av allt och det var gott. Tack och lov för Italien!

Väckning klockan sex. När vi kom till frukosten så var det nästan så vi började gråta av glädje. Där fanns både ost, skinka och salami, yoghurt, frukt... ja, det var bara att börja frossa.

I dag skulle vi tillbaka till Alghero, men några stopp hann vi med. Först åkte vi till Palau för att ta färjan över till La Maddalena. Vi hade en väldig tur, för just i dag skulle de strejka, men vi kom nog med den sista färjan innan de började. När vi kommit fram till La Maddalena blev det bussfärd över bron till ön Caprese. Där besökte vi Guiseppe Garibaldis hem, Casa Bianca. Han var, och är väl fortfarande, en stor nationalhjälte här på 1800-talet. Här fanns också ett jordgubbsträd och ett pinjeträd som han planterade när hans dotter föddes 1867, alltså nu 143 år gammalt.

Efter besöket åkte vi tillbaka till La Maddalena och hoppades få plats på en båt från ett annat rederi än det som strejkade. Annars skulle vi få vänta ända till klockan ett, då de skulle sluta strejka. Vi hade tur och kom med. Färjeöverfarten tog bara 20 minuter, så vi var snart framme i Palau igen. Där fortsatte färden mot Alghero genom inlandet. I den pyttelilla byn Aggius stannade vi för att äta lunch. Lunchen ingick inte, men det fanns bara ett ställe att välja på, en bar där de serverade mackor och, så kallade, hamburgare. Mackan/hamburgaren kostade € 3 och en liten Coca-Cola kostade € 2. Lika konstiga proportioner mellan mat och dricka här alltså.

När lunchen var aväten fortsatte färden genom ett landskap fullt av korkek. Det klarade vi ju av redan förra året, men de är alltid kul att se. Nästa stopp var vid en kyrka, Santa Trinita di Saccargia, även kallad den fläckiga kons kyrka. Den började byggas redan på 1100-talet.

Sista stoppet innan hotellet blev vid en Nuragh-by i Palmavera. Nuragherna lär ha levt runt 1800-talet f Kr, så ruinerna från den här lilla byn är runt 3000 år gamla. Nuragherna fanns tydligen bara på Sardinien.

På eftermiddagen kom vi till slut fram till Alghero och hotellet Catalunya. Vi gick ut direkt för att köpa vatten och det visade sig ligga ett snabbköp, Eurospin, på samma gata som hotellet, bara ett stenkast bort. Där var det väldigt billigt, kommer inte ihåg alla priser, men 1,5 liter vatten kostade typ € 0.20. Så det finns hopp för semesterveckan.

Klockan åtta var det dags för middag. Till förrätt var det lasagne, kanske den godaste jag någonsin ätit, huvudrätten var kyckling och pommes frites med något som kan ha varit senapssås, efterrätten var glace au four. Kanongott och mycket, så vi blev mätta och belåtna.

Väckning klockan sju. Frukosten avnjöts på nionde våningen med en otrolig utsikt. Även här var det en normal frukost, med pålägg, yoghurt och frukt.

Tjugo i nio kom Fritidsresors buss och hämtade upp oss och lämnade oss sedan vid hotell Rina, där vi nu ska få en välbehövlig semester. Givetvis var ju inte rummen klara, men vi blev lite gladare när damen i receptionen sa att de börjar dela ut lägenheterna vid tolv. Det beror på vilken våning man bor på, när man får sitt rum.

Vi spenderade ett par timmar på en gigantisk utomhusmarknad som de har varje onsdag, bara någon gata bort. Där fanns allt, från textilier och köksattiraljer till kött och ost. Jag hittade en liten väska för € 8. Först ville han ha 12, men man kan inte säga att jag prutade, bara passivt i så fall.

Vi gick tillbaka till hotellet vid elva, då var inte vårt rum klart, men vi satte oss där och väntade. Nästan prick klockan tolv kom hon med vår nyckel. Det var jätteskönt att få rummet så tidigt och inte behöva vänta till tre-fyra. Vi köpte till frukost hela veckan € 40 per person, och luftkonditionering, € 50. När vi installerat oss gick vi ut till snabbköpet, som ligger mittemot hotellet, och handlade lite lunch. Christian köpte en halvliter glass. Själv köpte jag en påse mixad sallad, bresaola, mozzarella, gurka och tomat. Ville egentligen ha lite olivolja och vinäger också, men det verkade onödigt att köpa stora flaskor, för på sin höjd två luncher, så jag köpte en liten burk pesto i stället. Alltihop gick visserligen på € 8.20, men allt utom mozzarellan räcker ju fler gånger. Smaskigt blev det i alla fall.

Efter vi hade ätit gick vi till receptionen med våra små netbooks, för att köpa lite Internet-tid. Minumum var två timmar för € 4, så det tog vi båda. Tyvärr funkar det bara i foajén och i baren, inte på rummet. Där satt vi i alla fall ungefär en timme och uppdaterade oss. Eftersom vi hade en jobbig vecka bakom oss, bestämde vi oss för att vila tills det var dags att gå ut och äta. Underligt nog finns knappt några restauranger här, men till slut hittade vi en som dög för Christian, Alguer Mia. Christian tog en pizza och jag valde Penne arabiatta, till det drack vi varsin Coca-Cola. Maten var OK, men inte mer och efter att ha väntat på notan i ungefär en halvtimme och vi sagt till igen, fick vi den äntligen och allt gick på € 19.55.

Efter middagen hade vi bråttom hem, vi ville gärna se Spanien - Tyskland i fotbolls-VM, men vi missade första halvlek på grund av den usla service på restaurangen.

Vid halv nio gick vi och åt frukost, tog lite bröd, salami, ägg och yoghurt. Jag var bara tvungen att ta en kiwi också, de var dubbelt så stora som hemma och smakade bättre också.

Klockan tio var det informationsmöte och det ville vi gärna gå på. Restaurangen där det var låg jättelångt bort, kändes det som i alla fall. Något förvånade upptäckte vi att det var hundratalet människor där. Det brukar ju bara vara sådär 15-20 annars. Vi fick veta en massa matnyttigt och lite kuriosa också. Bland annat att fårskockarna alltid har ett svart får och det är för att dra oturen till sig och att Porto Cervo ska man åka till om man är snuskigt rik och inte vet vad man ska göra av sina pengar. Nåväl, det var det bästa informationsmöte jag har varit på. När det var slut bokade vi utflykten Sardinienresan till lördag och det gick på € 70 för oss båda.

Sedan gick vi hem och preparerade oss för en promenad till gamla stan. Det sägs vara ca två km dit och med de pauser vi tog i skuggan så tog det ungefär en halvtimme. När vi kom fram hittade vi ett litet minitåg, som vi tyckte det kunde vara kul att åka för att få en liten överblick. Det kostade € 5 per person och var en trevlig liten tur där vi insåg att gamla stan är stor. Efter tågturen gick vi och åt lunch på ett ställe som heter Al Duomo, där tog vi varsin panini, Christian med hamburgare och jag med tomat och mozzarella. Dessa kostade € 3.80 styck och min var otroligt god.

När vi hade ätit färdigt gick vi runt lite i de trånga gränderna, tyvärr var det mesta stängt för siesta. Hittade en kyrka med otroligt vackert tak och flera torn längs stadsmuren. Vi hittade Café Latino, där vi stannade och köpte glass. Den var dyr, € 5 för tre små kulor, men den var himmelskt god. Jag kan i alla fall rekommendera choklad, jordgubb och citron. Efter glassen var det dags att vandra den långa vägen hem igen för välbehövlig vila och svalka.

Middagen åt vi på Daps, miljön var verkligen fantastisk med akvarier runt om. Christian tog en pizza, för ovanlighetens skull, och jag tog ravioli de la pastore (fårost och bacon) och vi delade på en flaska vatten. Det gick på € 22.50 och maten var det inget fel på.

När vi kom tillbaka till lägenheten tog vi våra netbooks och gick ner till baren för att ägna oss åt en timmes internetande.

I dag fanns det äggröra till frukost, tyvärr var den inte riktigt god. Jag tyckte den smakade klor.

Efter frukosten begav vi oss till stranden och hyrde solstolar på San Marco. Två solstolar och ett parasoll kostade € 6 om man tog några rader upp från stranden. Det var lite svårt att ordna skugga åt oss, men med lite ommöblering lyckades det. Vi badade faktiskt också och trots att de sagt att det bara var 20-23 grader i vattnet så var det skönt. Det störde mig lite att det knappt fanns någon plats att simma på, där fanns bojar man inte skulle vara utanför och det var inte ett speciellt stort område.

Vid två-tiden gav vi upp och gav oss hemåt för lunch. Gick inom snabbköpet och köpte en citron och mozzarella. Det fick helt enkelt bli resten av bresaolan och grönsakerna.

Innan middagen gick vi till Fritidsresors servicecenter på San Marco och frågade lite om tåg till Sassari. De verkar gå ganska ofta, så kanske blir det en utflykt dit. Sedan gick vi och åt middag på La Terrazza. Christian tog, för ovanlighetens skull, en pizza, jag tog pennette de gustone (penne med tomat, bacon och oregano). Till detta drack vi en liter vatten. Pizzan var enligt uppgift smaklös, men min mat smakade mycket och gott. Alltihop gick på € 20.50.

Efter middagen tog vi lite Internet-tid i baren. Vi fick köpa lite mer tid också, de hade de ytterligare alternativen fyra timmar för € 8 och tio timmar för € 18. Vi nöjde oss med fyra till vardera, får se om det räcker.

Klockan ringde 6:50. Gjorde oss i ordning och gick ner till frukosten, i dag var det ingen äggröra. När vi klarat av frukosten packade vi ner lite grejer och gick för att vänta på utflyktsbussen vid snabbköpet.

Resan gick först utmed kusten söderut, efter ca 1,5 timme kom vi fram till den lilla staden Bosa. Vår guide, Alexandra, tog oss först på en liten promenad där hon berättade lite om staden. Där fanns några små hus invid floden Temo, där man förr beredde läder med hundbajs. Vi gick också till katedralen, där vi också gick in. Det var den vackraste byggnaden på hela den här resan, inklusive Korsika. Där fanns riktiga små kapell längs hela sidan och ett gigantiskt altare. Sedan bestämde vi oss för att vandra upp till kastellet, Castello Malaspina. Det byggdes redan 1112 och efter att ha klättrat uppför otaliga trappor, fick vi en fantastisk utsikt. När vi gick ner tog vi en annan väg och hamnade i ett gytter av pastellfärgade hus, smala gränder och trappor i medeltidskvarteren Sa Costa. Väldigt annorlunda miljö.

Innan vi åkte från Bosa, tog jag ut lite mer pengar i en uttagsautomat. Det var oerhört nervöst, men jag fick ut både kort och pengar, till slut.

Efter besöket i Bosa gick färden vidare inåt i landet, lite mot nordost, till den extremt lilla byn Rebeccu, som bara har en bofast invånare. Där åt vi en typsik sardisk lunch. Först fick vi in två pastarätter, den ena var gjord på vanlig pasta med tomat och bacon. Den andra däremot var lite ovanlig, den var gjord på det sardiska tunnbrödet, carasau, som kokats med lite svamp och förmodligen lite kryddor (betydligt godare än vad den såg ut, påminde lite om omelett). Sedan fick vi in två grytor, den ena gjord på lamm, den andra på vildsvin. Till detta fick vi vin och vatten i mängder och alltihop gick på € 16 per person. Maten var riktigt god, tyvärr kunde man inte njuta riktigt, för det blev otäckt varmt därinne efter en stund, luftkonditioneringen var trasig.

När vi ätit färdigt gick vi ut och tittade på den lilla byn. Jag vet inte i vilket hus som den ende bofaste bor i, men byn var väldigt söt och man hade en vidunderlig utsikt. Här hittade jag också en kaktus som blommade.

Färden gick vidare mot några grottor, domus de janas (häxornas hem), Sant'Andrea Priu. Där ska de tydligen ha bott först och sedan, när de flyttade ut, begravde de människor i dem. Efter att ha tittat där åkte vi bara en liten bit, så var vi framme vid nuraghbyn Santu Antine vid Torralba. Där gick vi in i det största tornet och klättrade upp till toppen genom en smal och mörk "trappa".

Sedan gick färden hemåt och i dag fick vi äntligen lite information om nutida Sardinien. De är självstyrande, men får inte stifta egna lagar. Det fungerar ungefär som Åland. En normal månadslön är runt € 1300.

När vi kom tillbaka hem, vilade vi lite, sedan tog vi våra netbooks ner till baren och satt där i ungefär en timme. Efter det gick vi till affären för att handla något lätt att äta. Efter den lunch vi åt i dag, behövde vi ingen middag. Jag hittade ett litet paket med två dubbla sandwichar, tomat och tonfisk. Det kostade bara € 1.79. Vi hann nästan precis hem till bronsmatchen i fotbolls-VM, Tyskland - Uruguay. Tyskland vann.

I dag var det dags för stranden igen, så efter frukost gick vi iväg. Vi slog på stort och tog solstolar lite närmre vattnet, så i dag kostade det € 8. Badade faktiskt två gånger i dag, men man kan inte vara i så länge, för varmt är det sannerligen inte. Vid halv två gav vi upp och gick och åt lunch på ett litet ställe alldeles vid stranden, L'ancora. Christian tog en hamburgare och jag en tonfisksallad. Det gick på € 8.50.

Vid sex-tiden gick vi ner till baren och gjorde av med en timme vid datorerna. Sedan lämnade vi av dem i rummet och gick till Daps för att äta middag. Enligt Christian har de den godaste pizzan där, av dem han provat. Givetvis tog Christian en pizza, själv tog jag pasta, små gnocchi campadanese. En sardisk rätt med tomat och korv. Korven kändes mest som köttfärsklumpar, men det var gott. En liter vatten delade vi på också och det gick på € 22.50. Konstigt nog börjar man vänja sig vid priserna, men egentligen är ju runt 225 kronor på tok för mycket för en pizza och en enkel pastarätt.

Efter maten gick vi hem för att titta på finalen i fotbolls-VM, mellan Holland och Spanien. Det gick till förlängning och Spanien vann.

I dag var det dags för tåg till Sassari, så efter frukost vandrade vi iväg till stationen. Den låg inte speciellt långt bort, det tog kanske tio minuter att gå. När vi skulle köpa biljett, fanns det ingen där. Efter ett bra tag kom en man så vi fick köpt biljetter, en tur-och-retur kostade € 3.80. Det fanns inga skyltar som talade om var och när tåget skulle gå. När tåget väl kom så fanns det inga skyltar på det heller, som talade om vart. Det var bara att hoppa på och chansa. Tåget fick det att kännas som att man råkat gå in i en tidsmaskin och färdats bakåt sådär 50-60 år. Egentligen är det fantastiskt att sådana här tåg fortfarande finns och fungerar. Det är ju onödigt att nämna att det inte fanns luftkonditionering, här kördes det med öppna fönster. Sätena var otroligt obekväma med helt raka ryggar, precis som bänkarna i kyrkan. Dessutom var sätena i galon eller något liknande och det är inte så skönt med shorts och galon i 40-gradig värme.

De 3,6 milen tog ungefär 45 minuter med tåget, så fort gick det inte. Det är ju tur att man inte pendlar så varje dag, men tåget höll i alla fall tiden. När vi kom fram till Sassari vandrade vi iväg mot huvudgatan, som vi fått visat på en karta. Vi hittade den och gick längs hela och vi hittade inte en enda intressant affär. Det enda som låg där var lite småaffärer och caféer. Vi svängde av från huvudgatan och gick i många smala gränder (hur smala de än var, så nog mötte man en bil), men där fanns heller inga affärer. När vi gick tillbaka mot stationen tog vi en annan väg, då sprang vi på en SISA (ett stort snabbköp). Där gick vi in, men hittade inget intressant där heller.

När vi kom till stationen så hittade vi ingen som helst information om tåget till Alghero, allt som var skyltat var regionala tåg. Vi såg många förvirrade människor (läs: turister), som letade efter tåget till Alghero. Till slut kom det i alla fall och vi hoppade på och började den långa, obekväma och varma resan tillbaka.

På vägen hem från stationen handlade vi lite till lunch. Jag köpte sallad och en burk tonfisk, det fick räcka i dag.

Vi hade bestämt oss för att gå och äta middag på La Terrazza i dag, där jag skulle äta svärdfisk. Underligt nog fick jag SMS från Fritidsresor, där det stod att om man åt på La Terrazza ikväll, så skulle man få en flaska vin gratis. Det passade ju alldeles utmärkt. Vid sju-tiden gick vi dit och för en gångs skull tog inte Christian en pizza, i dag blev det en spaghetti bolognese för honom. Själv tog jag svärdfisk alltså, på katalanskt vis. Det betydde tydligen att man lagt på lite tomat och lök. Förvånande nog fick man inget till, ingen pommes eller något sådant. Tillbehören ville de att man skulle köpa till för € 4. Jag tycker ju att om man köper en maträtt för 160 kronor, så måste det väl ändå ingå någon liten potatis. Det gick bra ändå, för jag var inte jättehungrig. I alla fall var det jättegott och i dag gick middagen på € 28.50, då var det en flaska vatten med också.

Efter maten tog vi den obligatoriska surftimmen. Det har tydligen varit rejäla åskväder hemma, så man får hoppas att allt är helt när man kommer hem igen.

I dag var det dags att gå in till gamla stan igen, så efter frukost vandrade vi iväg. Det tog lite tid för med jämna mellanrum var vi tvungna att leta upp lite skugga att vila i. Den så kallade strandpromenaden här är konstruerad för mesta möjliga sol och det var riktigt varmt. Vi vandrade omkring i de smala gränderna och Christian letade febrilt efter en ryggkliare i olivträ, men ingenstans fanns det en sådan. De hade annars väldigt fina souvenirer, det kändes inte som skräp utan som rejäla grejor. Vi stannade till och tog en glass på Café del Corso, där kostade tre kulor "bara" € 3. Glassen var god där också, så klart.

På vägen hem gick vi till McDonalds och tog varsin plusmeny, det gick på € 13.40. Egentligen det mest prisvärda vi ätit här. Och så fick vi ju varsitt Coca-Cola glas också.

Det var oerhört jobbigt att gå tillbaka i värmen, men till slut kom vi fram och kunde svalka av oss i vårt lufkonditionerade rum.

I dag tänkte vi oss till Daps för att äta middag och vi hoppades i det längsta på ett SMS om en flaska vin, men det kom inget. Christian var i alla fall tillbaka till pizzan och jag tog melon och skinka. Så fin skinka som jag fick här, har jag nog ens aldrig sett hemma. Det var fantastiskt gott. Alltihop, med en liter vatten, gick på € 21.50. De har den där lilla egenheten här, att lägga på en kuvertavgift på notan. På Daps är den € 2, så det blir alltid 40 kronor dyrare när vi äter. Även om man inte rör brödet, eller vad de nu sätter fram, så är det bara att bita ihop och betala.

Efter middagen blev det en timme med våra netbooks. När vi kom tillbaka till rummet var det dags att packa, det tog inte så lång tid. Allt ska ju bara läggas i resväskan.

I dag var det den långa "hemlösa" dagen. Man var tvungen att checka ut senast klockan tio och bussen skulle inte hämta förrän kvart i sju. Ungefär nio timmar att slå ihjäl alltså.

Efter frukost köpte vi lite extra Internet-tid, så vi har något att göra i dag, sedan gick vi och packade ner det sista.

Vi satt i hotellets bar tills det var dags att gå och äta lunch. Den tog vi på Daps och det blev deras tre-rätters meny för € 15. Till förrätt var det lasagne, den var god men inte så god som på Catalunya. Varmrätten var något slags kotlett, jag tror det var lamm, till det fick man pommes, men ingen sås. Efterrätten var sorbetto al limone, en väldigt speciell sorbet som man dricker med sugrör. Den var väldigt god. Vi försökte ta lång tid på oss, men till slut var vi ändå klara och gick tillbaka till hotellets bar. Där satt vi tills bussen kom och hämtade oss halv sju.

Färden till flygplatsen tog bara sådär tjugo minuter, incheckning och säkerhetskontroll gick snabbt. Vänthallen var ohyggligt varm och där fanns inga affärer. Planet skulle gå fem över nio, men klockan var mer än det när vi fick komma ombord. Konstigt nog mötte vi kaptenen och någon mer som var på väg ut. Jag hörde någon fråga en flygvärdinna om det och denna någon fick till svar att det inte fanns någon anledning att oroa sig, men det kunde vara så att planet hade punktering. Efter en stund så fick vi veta att ett av huvudhjulen hade dåligt med luft och att de var tvungna att ta dit en mekaniker för att ta reda på om det var punktering eller om det bara läckte luft. Vid halv elva eller så fick vi veta att det var punktering. Ett nytt däck måste flygas in, bytas ut och testas. Just nu höll de på att leta efter däck i England och Tyskland...

Meningen var att vi skulle gå av planet igen, men eftersom vi var sista planet så hade de typ stängt flygplatsen och var tvungna att öppna upp saker och ting igen. Vi fick vet att planet skulle kunna gå tidigast i morgon förmiddag klockan tio. Medan vi väntade på att få lämna planet bjöds vi på en dricka och pinsamt nog var det många som utnyttjade detta och skulle ha både drinkar, vin och cider. Vid elva fick vi äntligen gå av och gå in i ankomsthallen. Ingen visste någonting och vi såg nog förvirrade ut allihop. Då var det oerhört skönt att få syn på de blåklädda guiderna från Fritidsresor. De visste heller ingenting just då, men de skulle återkomma. Jag har ingen riktig koll på tiden den här natten, men kanske efter en halvtimme fick vi veta att vi skulle få tillbaka vårt bagage, bussar skulle köra oss till en restaurang där vi skulle få något att äta och sedan skulle vi köras vidare till hotell för att få några timmars sömn.

Efter ytterligare lite väntan fick en i varje sällskap gå in bakvägen och hämta bagaget. Sedan gick vi till bussarna och medan vi körde till restaurangen fick vi veta att planet skulle kunna lyfta tidigast klockan två i morgon. De tog oss till en jättestor restaurang vid strandpromenaden, som jag inte kommer ihåg vad den heter, trots att vi gått förbi den flera gånger. Den var mer lik ett konferenscenter och hette något med event. Där fick vi först pasta med tomatsås, sedan en bit fläsk med några förskrämda potatisbitar. Ingen kulinarisk upplevelse, men jag tror ingen brydde sig. Vi var hungriga och trötta allihop. Vid halv två hade de lyckats hitta hotellrum åt oss allihop, 130 var det någon som sa att vi var. Vi åkte iväg i våra bussar igen och släppte av en del vid Catalunya, där fick vi inte bo tyvärr. Vi fick fortsätta att åka ett bra tag och vi kom längre och längre från stan. Till slut kom vi fram till Green Sporting Club Hotel. Det tog en evig tid att få sitt rum, men vid tre-tiden kunde vi äntligen lägga oss ner. I ett varmt rum med usel luftkonditionering, men jag tror vi somnade ganska kvickt. Det enda vi visste nu var att vi skulle få information i receptionen klockan halv tolv i morgon, då skulle en lapp hänga där.

Vaknade vid sju-tiden, då tog jag en dusch för att bli av med allt det klibbiga på mig. Sedan gick vi för att äta frukost. Den var väldigt spartansk, men de fick ju ganska många oväntade gäster sent i natt. Efter frukosten köpte vi lite Internet, två timmar för € 3.

Vid tio-tiden kollade jag Kastrups hemsida och då stod förväntad ankomsttid till 18:40 för vårt plan. Det skulle betyda att vi inte skulle lyfta förrän klockan fyra. Mycket riktigt, på lappen som sedan kom upp i receptionen stod att planet skulle gå klockan fyra. Vi skulle bli hämtade av bussar klockan tolv, då skulle vi bli körda till samma restaurang som i natt, för lite mat. På restaurangen fick vi nästan repris på nattens mat; pasta med tomatsås och en bit stekt kött. Det var inte speciellt gott i dag heller.

Kvart i två blev vi hämtade för vidare färd till flygplatsen. Vi fick återigen checka in bagaget, eller vad man nu ska kalla det. Vi fick inga nya bagagetags, utan hade kvar de vi fick igår. Medan vi stod där i kön blev det plötsligt stopp på bagagebandet. Ett tag kändes det som att det inte var meningen att vi skulle komma hem. Långt om länge tog en kille i en av incheckningsdiskarna saken i egna händer. Han puttade helt enkelt bort väskan som fastnat...

Genom säkerhetskontrollen igen och in i den trista vänthallen, som faktiskt var svalare i dag, och ännu mer väntan. Till slut var det dags att gå ombord och ganska i tid, så lyfte vi till slut. Då kom nästa överraskning. Vi fick ingen mat. Den de haft med sig igår var ju naturligtvis förstörd, så de skulle bjuda på smörgås i stället. Tyvärr var det en av de torraste, äckligaste mackor jag försökt äta. Lyckades bara få i mig knappt hälften. Till detta bjöd de på kaffe och jag tänkte att det kan man ju också bli mätt av. Tyvärr hade de bara lättmjölk till kaffet i små förpackningar om en cl. För en som har nästan en dl fetmjölk i kaffet normalt, så var det som att spotta en törstig kamel i halsen. Så det blev inget kaffe heller.

När vi till slut landade på Kastrup, ungefär kvart i sju, var vi nitton timmar försenade. Men vi slapp i alla fall tillbringa en natt på Kastrup, som vi hade varit tvungna att göra om vi varit i tid. Efter vi hade fått vårt bagage och köpt tågbiljett, så var det bara ungefär fyrtio minuter kvar att vänta (givetvis missade vi tåget innan med bara några minuter).

Tågresan gick bra och kvart över nio kom vi fram. Då var vi hungriga så vi köpte med oss hamburgare. När vi kom hem och öppnade dörren slog en nästan brännande luft emot oss. Det var 32 grader inne och inget syre överhuvudtaget...

---

| Startsidan | Horoskop | Recept | Resedagböcker |
| Spela spel | Spela sudoku | Bokblogg |
| Vanliga frågor |
| |